Sorry!!

Har blivit lite slapp nu den senaste tiden. Inte riktigt orkat sätta mig ner och skriva några rader. Kan dock lova att jag inom snar framtid kommer uppdatera bloggen och berätta vad som hänt under helgen. Håll ögonen öppna och gå ofta in så kommer ni märka att jag inte sovit bort hela helgen.  

Redan Fredag!!

Tänk vad fort tider går. Har redan jobbat en hel vecka och det känns som om jag kom igår. Idag hade vi ytterligare ett möte angående säkerheten och hur nästa vecka kommer se ut. Det var ett så kallat fikamöte då man samtidigt skulle lyssna och äta sina mackor men självklart är jag kille och när mötet var över hade jag hela mackan kvar.


På vägen hem körde jag en omväg för att se mig lite runt om i Phoenix. Kom på att jag villa köra motorvägen runt samtidigt som jag körde på en liten parallell gata. Kollade på GPS:en och såg att vid nästa avfart kunde man köra rakt igenom och komma ut på motorvägen. Alltid skall något inte stämma och självklart lyckades jag köra rakt in i ett för fint område då det efter 40 meter stod en vakt och en bom hängde rakt över vägen. Min första plan var att vända/backa men infarten var enfilig och direkt hade det bildats kö bakom mig. Satte på varningsblinkers och gick ut för att prata med vakten. Han såg lite misstänksam ut men släppte ändå förbi mig för att jag sedan innanför inhänganden, alltså i det fina området, skulle kunna göra en u-sväng och för att sedan kunna åka ut igen. Egentligen skulle jag nog inte få köra in men eftersom det hade bildats en kö bakom min bil ända ut till den större vägen hade han nog inget val.


När jag sedan kom hem cirka två timmar senare efter att ha gått i lite affärer och kollat efter en kamera började jag tillaga mina fläskköttskottletter. Det gick faktiskt väldigt bra, fast att ingen tipsade om något recept. (besviken) Men självklart har jag har jag tre kvar att tillaga och om något nu kanske har kommit på något recept så är det bara att tipsa mig.

Min fredas midag


Om man skall bo i Amerika, måste man leva som dem och äta som dem. Jag kör ju bil vart jag än skall och bor underbart men äter inte riktigt som en Amerikan. För att försöka anpassa mig bättre köpte en Donuts låda på vägen hem.    


Blåsig dag

Vaknade ännu en morgon cirka tio minuter innan klockan skulle pipa. Mycket märkligt, men skall inte klaga så fort jag inte försover mig. På väg till jobbet åkte Patrik ifrån mig vilket gjorde att jag självklart lyckades köra vilse. Trodde jag hade missat avfarten och vände i en avfartskörnings ruta men sedan när jag kört tillbaka märkte jag att jag var helt borta. Körde sedan tillbaka och lyckades efter cirka 10 minuter hitta rätt avfart och lyckades därför ändå komma i tid.



Idag blev det en del meckande med Volvos nya S40, DRIVe. Då den är på väg att släppas eller har precis släppts kan jag inte riktigt berätta vad vi gjorde mer än att vi fixade det som skulle göras. Just denna bil är även mycket speciell men som sagt har jag skrivit på förbannade sekretess papper och djupare kan jag inte gå in. Mitt i allt arbetande hade vi även lunch och idag serverades/köptes tacos. Inte en helt vanlig svensk tacos utan en Amerikansk som istället för köttfärs hade bönor, ris och någon sorts "inlagd" bejkon. Mycket speciell men dock förvånansvärt god.

När klockan närmade sig halv fem var det dags att åka hemåt för att sedan dra en sväng till kläd affärerna. Köpte dock inget men hade ett mycket trevligt ändå tillsammans med Patriks familj. När shoppig rundan var över var det daggs att dra sig hemåt för att inviga gymmet. De hade ungefär tre olika träningsmaskiner, ett antal hantlar och sedan sex olika sorters uppvärmnings maskiner så som löpband, cykelar m.m. Ett ganska litet men mysigt grym att vara i då det just för tillfället blåste omkring sju m/s.


Life

Höll mig vaken nästan till elva då jag lyckades somna någon sekund framför datorn. Istället för att göra samma misstag som igår, råka sova flera timmar i soffan, gick jag raka vägen till sängen och somnade inom fem minuter. Vaknade sedan tio minuter innan klockan skulle pipa vilket betyder att jag nästan kommit in i rätt tidsfas, det vill säga åtta timmar före svensk tid. Problemet som kan hända då jag kommit in i rätt fas är att jag försover mig. Självklart ringer denna radioveckarklocka ganska högt men dessvärre har den inte samma starka ljud som min vanliga väckarklocka i Sverige.


Började jobba i verkstaden där vi bytte fäljar och lagade 17 tums däck. Efter lunch skulle avdelningen på möte och efter två timmar inne i en hyfsat kyld lokal med släkt belysning för att kunna se PowerPointen blev man ganska trött. Problemet var också att vi hade två "icke svensktalande" arbetare med oss vilket betydde att vi hade mötet på engelska. Att försöka förstå vad det är dem diskuterar om, är ganska krävande och all hjärnkapacitet är nödvändig. Hjärnan blir då lätt överbelastat och ännu tröttare, men självklart var mötet lärande. Inte bara på vad deras planer inför nästa vecka var utan även all Engelska. Det var dock ganska roligt då "Svengelskan" ibland togs över av Engelskan.


På vägen hem åkte jag förbi mat affären och köpte lite frukost till i morgon dagen då jag imorse märkte att filen var slut och istället fick ta mjölk till flingorna. (Katastrofalt!) Handlade även "Pork Sirloin Chop Boneless" det vill säga typ benfria fläskkötts kotletter och potatis. Tänkte äta detta i morgon och undrar därför om någon vet något bra recept på fläskkötts kotletter eller några idéer vad man bör tänka på vid tillagning? Då jag som sakt hade köpt mat som jag inte riktigt viste hur jag skulle tillverka åkte jag även förbi kinarestaurangen på vägen för att köpa lite mat.


Kinamaten som var grymt go, men även grymt fet då den förmodligen hade badat i frityrolja.



När jag hade ätit klart begav jag mig till polen för att inviga den för att tillsist även inviga i bubbelpolen. Jag kan inte riktigt förklara med ord hur gött det var att ligga i den otroligt varma bubbelpolen och kolla rakt upp mot den stjärnklara himlen.

Hoppas ni alla har det bra runt om i ladet och kommer med underbara förslag på hur jag kan tillaga mina benfria fläskköttskottletter. See U!


Smile

Tänkte igår gå ner vid sju tiden och inviga polen. Problemet som uppstod var självklart att soffan var för mjuk och istället för att gå iväg stannade jag kvar. Vaknade sedan 1:30 i natt och pallade iväg mig till sängen.


Arbetsdagen invigdes med att vi skulle fylla glykol i en arbetsbil. För att göra detta utan att behöva starta bilen skulle vi använda en vakuum pump för att sedan få glykolen att sugas in "automatiskt". Vi glömde dock en del och istället för att suga ut luft blev det 6 bars tryck rakt in i kylarsystemet. En slang lossade och helt plötsligt hade jag duschat för hela veckan.


Arbetsdagen slutade halv fem och redan klockan sex hade vi fotbolls match. Jag tror det stod sex lika etta tag men sedan drog vi ifrån och vann med sju, sex.




Tror föresten att jag klarade min "uppkörning" igår eftersom jag idag fick köra hem med en S80.

Informationsdagen

För att komma in i dygnsrytmen tvingade jag mig vara uppe ända till 7 på kvällen, 3 svensk tid. Vaknade inte då förrän klockan pipit i 20 minuter, det vill säga 20 över 6. Eftersom jag skulle vara utanför lägenheten senast 6:40 blev det brottom.

Första arbetsdagen började med nya kläder och nytt skåp. För att sedan komma in i Volvo tänket, det vill säga "Säkerhet" fotsatte dagen med information. Jag träffade även de flesta arbetarna och alla, verkligen alla, var hur trevliga som helst. Jag kände/känner mig verkligen som en hedersgäst. För att få lite varierande arbetsuppgifter varvades information angående säkerheten på Volvo med en rundtur på Volvos testbarn. För att jag själv skall kunna transportera mig fram och tillbaka till jobbet men även kanske kunna se staden kommer jag få låna en bil. För att jag inte skall köra som en biltjuv, då risken för en kollision är otrolig här i USA, fick jag även göra en liten "uppkörning". Trafiken här fungerar inte riktigt som i Sverige. Den största skillnaden är att man här på sin 16 års dag kan betala 30 dollar för att göra ett prov och en uppkörning. Varje omprov kostar sedan 10 dollar styck. Jämför detta med Sverige där det är vanligt att man tar runt 20 lektioner sedan teoriprov för sist en uppkörning, ett pris på cirka 1500 dollar. Jag tog dock 5 körlektioner, ett teori prov och dessvärre två uppkörningar. Jag kan inte säga att de kör mer galet men tänk dig en tjej, runt 18 år, som ligger i höger filen och kommer på att hon skall till väster i nästa korsning. Vägarna är 4 filiga och samtidigt som hon skall byta fil sitter hon med sminket i ena handen, kaffet i den andra för att även i den tredje prata i telefon. Hur många gånger hinner man då kolla i döda vinkeln och sedan blinka?




Att svänga höger i rödlyssnade korsning är helt tillåtet så länge man inte krockar med kommande bil. Mitt favoritverktyg, tutan på bilen, är inget bra verktyg här då alla i USA får bära pistol om den syns för allmänheten. Tänk om man råkar göra någon riktigt irriterad av sitt tutande och får fram medborgarens ilska! Då kan man vara helt körd!!   


Göteborg - Köpenhamn - Chicago - Phoenix "Economy Class"

Resan började på landvetter. Kom dit cirka 2 timmar före avresa för att vara helt säker på att jag inte skulle kunna komma för sent. Efter att jag checkat in bagaget blev det lite sallad som vi hade köpt på vägen. När de var klart var det dags att hitta någon bok som jag skulle kunna läsa under flygresan. Eftersom landvetter är så grymt stort finns det bara en bokaffär öppen och vem träffar man inte på vägen dit om inte Emelie, Aron, Therese och Oscar (Belgien Gänget). Deras första plan hade blivit inställt och nu var de på väg för att skaffa ett nytt. Då jag inte ville missa mitt plan blev det nästan första boken jag hittade och sedan raka vägen till gaten. Planet var i perfekt tid med självklart kom jag en och en halv timme för tidigt.
Min gate på landvetter,

 

Flyget gick mycket snabbt, tror faktiskt det bara han komma till maxhöjd innan det var dags att sänka farten för att göra sig klar för landning. Klockan började närma sig 14:30 och min mage började bli hungrig. Tänkte gå förbi en affär och köpa lite vingummin, som jag alltid äter på flyg, för att mätta hungern lite innan maten på planet. Dock hörde jag rop från högtalarna att nu var det dags för incheckning till Chicago så för att vara säker på att inte missa det halvsprang jag genom hela flygplatsen. När jag kom fram till gaten var det cirka 20 minuters kö. Precis innan gaten såg jag att alla amerikanarna skrev en kontaktpersonslapp, så flygplanet vet vem de skall kontakta vid eventuella olyckor, som de skulle lämna till gaten personalen. Började leta fram kontaktlistor som jag hade med mig och lyckades skriva ner. Lämnade biljett, pass och kontaktpappret till dem men eftersom jag inte var amerikansk medborgare lämnade hon tillbaka kontaktlistan. Kändes som om jag var lite sämre än amerikanarna då. Att de inte bryr sig om oss andra? Hon tog dock biljetten men vid när hon läste in biljetten lös det rött och det visade sig att jag var tugen att först få en plats innan jag kunde checka in. Hon pekade mot en annan kö som jag glatt traskade bort till. När jag fått en plats var det bara att ställa sig i den kön för incheckning som jag redan stått i för att tillsist kunna checka in.

Touch Screen skärm på alal ryggstöd



Efter att jag gått in på planet och suttit där i cirka en timme, 16:00, (då planet skulle ha lyft) roppar kaptenen "All pessengers must leave the flyght. We have problem." Alla 300 passagerare och lämnar planet och går ut för att sätta sig i väntrummet. Efter ungefär en timme kommer de ut med vatten och festis.


Vi har då fortfarande inte fått någon information om vad som är fel men utanför planet står poliser och två specialvakter med mask och var sin hund som är på väg in i planet. Två timmar senare berättar kapten att alla måste ännu en gång gå in genom tullen för att verkligen se till så att ingen har med sig några sprängmedel eller vapen. En timma senare sitter vi äntligen på planet och enligt kaptenen hade de fått ett hot från en påstigande passagerare att något kommer hända. Enligt USA:s reglar måste därför alla utrymmas och kollas för att vara säker på att inget sådant kan förekomma. Anledningen till att just detta hände med vårat plan är inte säkert men närjag pratade med närliggande passagerare berättad de att Danmarks kronprins från början var med på planet.    


Danska kronprinsen

18:00 (tänkt tid 15:35), 3 timmar och 30 minuter försenat lämnar de marken på Köpenhamn. Min mage är då fruktsansvärt hungrig eftersom jag fortfarande inte fått något i magen, de var ju 4 timmar sedan jag tänkte köpa vingummi.

På planet fick jag en lapp som alla som kommer till USA måste fylla i för att vara godkända vid ankomst. Då jag var svensk fick jag ingen Engelsk skriven lapp utan en Dansk. Min danska är ju hur bra som helst, eller inte. Som tur var satt en dansk bredvid mig som fick översätta vissa saker från danska till engelska så jag skulle kunna förstå. Så utan hans hjälp hade det blivit lite jobbigt.

Nio och en halv timma senare efter en ganska rolig men nervös flygning (då jag vet att jag "bara" har 6 timmar i Chikago för att hitta rätt flyg till Phoenix) visar det sig att planer landar 5 och en halv timme för sent, 3:35 svensk tid. Alla flyg som skulle stämma överäns har åkt och självklart hinner jag inte checka in mitt baggage till nästa flyg. Det jag från början var nervös över, alltså passkontrollen i Chicago går ganska bra men självklart frågar hon om jag har något "bevis" på att jag skall stanna där i nio veckor, alltså om jag har något brev eller liknande. Får järnsläpp och jag känner mig hjälplös men efter jag tagit fram alla papper hittar jag flygbiljetten hem. Visar den och allt är okej.
 

Som sagt var planet försenat men detta verkar vara en vanlig företeelse, i alle fall enlig de personerna jag frågade, och inom bara 1 timme står jag utanför Hiltons Hotel med en övernattningsbiljett och en ny flygbiljett som skall ta mig till Phoenix klockan 7 på morgonen dagen därpå. Ställer mig i incheckningskön och efter cirka en halvtimme visar det sig att jag står i den kön för de "finare" folket. Får då byta kö och ställa mig i en längre där de "fattiga" folket får stå.

Klockan 6:00 svensk tid och 12:00 USA tid kommer jag äntligen in på hotellrummet. Här lägger jag av mig väskorna för att sedan bege mig till Hiltons restaurang. En mycket fin och inte allt för dyr middag då man i övernattningsbiljetten får 20 dollar att äta för.
Sjukt gött. Kändes dock lite konstigt att man åt typ chips till "lunch"


Klockan 7:30 svensk tid och 1:30 USA tid lägger jag mig för att sova för första gången. Då det bara är 2 och en halv timme kvar innan jag måste lämna rummet för att hinna till planet bestämmer jag mig för att ställa så många klockor som möjligt för att inte kunna försova mig. Börjar med att ringa telefonväckning, sedan ställer en väckarklocka som står bredvid sängen för att tillsist även sätta mobilen på ringning och skicka ett sms till mina föräldrar att de skall ringa mig vid 10 svensk tid (4.00 USA tid).

Mitt Hotelrum på Hilton


TV:n   


Lite Duch saker :D     


Sjukt behövligt efter en lååång dag     

 
De här är inte fel <3       


Gött de hade vart att sova en stund nu efter 20 timmars full koncentration      



Är för rädd att jag skall försova mig för att missa planet så det blir en sömnlös natt. Går upp när första klockan låter och gör i ordning mig för att åka. På flygbiljetten stod det längst upp Station 5 med tåget eftersom Hilton ligger på station 2. (Alla stationer tillsammans är Chicagos flygplats). När jag kommer fram frågar jag en i personalen om incheckningen. Hon bara blänger på mig precis som om jag inte vet något och förklarar att jag skall åka med flygbolaget AA vilket betyder att jag skall åka från station 3. Åker tillbaka med tåget och allt fungerar för en gång skull som det skall.

Unto, verkstadschef på testbarnan i AZ, kom till flygplatsen och körde mig till min lägenhet! (Passerade också affären på vägen eftersom klockan nu redan var 11.)

Tycks om min "Economy Class" resa?


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0